10/04/2008

What corporal punishment can cause…


[Edited with more text and links October 5]:

"The fight or flight reaction * occurs in humans during times of stress or danger. The sympathetic nervous system causes a boost of adrenaline and is extremely powerful, but it doesn't always work to our advantage.


Prolonged exposal to adrenaline can damage your body and the repeated exposal to threatening situations can be a source for emotional and developmental problems later in life.


Many victims of torture and abuse, such as prisoners of war, experience post traumatic stress disorder and suffer feelings of alienation, rage and guilt, some succumbing to suicidal thoughts.


People may encounter the fight or flight reaction not just in situations of perceived physical danger, but shouting and verbal threats also carry a freight of terror straight into our base brain.


Remarkably with all we know children are treated to high doses of adrenaline each time they are shouted at or threatened with corporal punishment. And this is no different than what military personnel suffered when they were essentially told they would be tortured if they did not cooperate.


The threat of imminent violence carries this reaction which in repeated situations or prolonged durations leads to physical and mental disorders which can permanently affect a child's future."

The heading of this video was "What Corporal Punishment Does to the Endocrine System."

* See what Bosch writes about False Power Anger (fight??) and helplessness/powerlessness (flight??). Also see a posting under the label help and powerless victim, with quotations from Alice Miller's book "The Truth Will Set You Free."

Also see Andrew Vachss about emotional abuse of children:
"...of all the many forms of child abuse, emotional abuse may be the cruelest and longest-lasting of all.”

"Emotional abuse is the systematic diminishment of another. It may be intentional or subconscious (or both), but it is always a course of conduct, not a single event. It is designed to reduce a child's self-concept to the point where the victim considers himself unworthy—unworthy of respect, unworthy of friendship, unworthy of the natural birthright of all children: love and protection."
---

Det som sägs i videon blir något i stil med det som följer:

”Fly- eller fäktareaktionerna inträffar hos människor under tider av stress och fara. Det sympatiska nervsystemet sänder ut en puff av adrenalin och är oerhört kraftfull, men detta verkar inte alltid till vår fördel.


Utdragen exponering för adrenalin kan skada din kropp och upprepad exponering i hotande situationer kan vara en källa till känslo- och utvecklingsmässiga problem senare i livet.


Många offer för tortyr och övergrepp/misshandel, sådan som att vara fånge under krig, upplever post traumatiskt stressyndrom och lider av känslor av alienation (avskurenhet), raseri och skuld, en del dukar under för självmordstankar.


Människor kan möta fly- eller fäktareaktionerna inte bara i situationer av uppfattade fysiska hot, utan skrik och verbala hot leder också till skräckbelastning som riktas rakt in i vår hjärnas bas [och påverkar hjärnan, dvs. ger fysiska/fysiologiska reaktioner].


Anmärkningsvärt med allt det vi vet så utsätts barn för höga doser adrenalin varje gång de skriks åt eller hotas med kroppsliga straff. Och det är inte annorlunda än vad militärer led när de blev upplysta om att de oundgängligen skulle bli torterade om de inte samarbetade.


Hotet om överhängande våld för med sig denna reaktion, vilken i upprepade situationer eller utdragna förlopp leder till fysiska och känslomässiga sjukdomar som permanent kan påverka ett barns framtid.”

Och en hjärna som fortfarande är under utveckling måste vara ännu mer sårbar! Men det går att återhämta sig, kanske helt, om man får en möjlighet att sätta ord på vad man upplevt och det finns någon som kan lyssna på det man berättar, utan att förminska eller ifrågasätta.


Förmodligen har den svårare att bearbeta senare trauman som utsatts för misshandel (inte bara fysisk, uytan också känslomässig och sexuell och kanske allt detta) som barn. Vilket kan vara (och troligen är) förklaringen till varför vissa svarar på traumabehandling och andra kanske knappt alls. Man behöver också bearbeta tidig misshandel för att få ett lyckat resultat.


Poängen är att övergrepp skadar. Och skadar på sätt vi vanligtvis inte tror. De skadar inte bara psykiskt, känslomässigt och leder inte "bara" till psykska problem eller till och med sjukdomar, utan också till fysiska. Om inte tidigare, så när vi blir äldre (se bland annat ACE-studiens fynd). Om vi inte får en chans att berätta om vad vi varit med om och blir lyssnade till empatiskt.


Se också senare inlägg i dag.

Inga kommentarer: